Visst gick det bra med den dar speed boatturen, bada tva kom fram hela, om an lite stela i benen.
Nu ar vi i Bangkok, tredje gangen hittills for mig och Burre, aven om det blir en kortis den har gangen. Anlande imorse efter nattag fran Vientiane. Om nagon timme aker vi ut och moter upp mamma, efterlangtat!
Jag och Buster ar tillbaka i Luang Prabang efter att igar ha avslutat The Gibbon Experience. Det var precis sa bra, eller ja, battre skulle jag saga, som vi hade forvantat oss. Vi har gatt och langtat ochg sett fram emot det sa mycket och att fa komma dit och antligen fa gora det var helt fantastiskt. Tre dagar och tva natter ute i den laoitiska skogen, sovande i trahus hogt uppe bland tradkronorna och massa akande langs de 400 m langa zip-lines fran trad till trad, 100 m ovanfor marken. Det ar en av de dar sakerna som inte gar att forsta eller fa forklarat for sig forans man gor det sjalv. Om det ar en enda sak som jag skulle rekomendera nagon som ska till Sydostasien att gora sa ar det Gibbon, latt platt.
Nu sitter vi tva och vantar pa David och Oskar som bestamde sig for att stanna en natt i Huay Xai och ta en sju timmar speed boat langs Mekongfloden ner hit isallet for att som jag och Buster, ta nattbussen. Nagot som gjort att jag (med den mammarollen jag automatiskt tar pa mig) har gatt runt med lite ont i magen hela dagen. Den strackan med speed boat ska inte vara den sakraste vad vi har forstatt. Men a andra sidan, 12-timmars nattbuss langs smala, slingriga vagar dar alla busschaufforer tror att de ager vagen ar nog inte helt riskfria heller, och ett par sadana har vi ju klarat oss igenom vid det har laget.
En och en halv timme kvar tills vi ska mota upp dem utanfor Scandinavian Bakery (ja vi har atit dar, saklart. Tva ganger…) och jag far slappna av lite. Kvallen kommer spenderas sasandes pa nagon av madrasserna pa flodbaren Utopia. Och efter det, kanske en lite tur till bowlinghallen, en bit utanfor stan. Det enda stallet som har oppet efter 23.30. Man kommer till en hel del olika stallen pa en sadan har resa…
Imorgon hoppar vi in i ytterligare en buss och aker soderut till Vang Vieng. En andra gang for mig och Buster, men vi maste ju visa vara resekamrater vad det dar med tubing egentligen ar….
Ingen ordning pa bilderna eftersom dom kommer fram fyra olika kameror…
Happy valentines day!
Vår alla hjärtans dag här i Vietnam har spenderats med åtta timmar på tåget från Nha Trang till Danang. Hundra gånger bättre än buss har vi alla konstaterat. Vi hade vår egen lilla hytt med fyra bäddar och lät timmarna gå med läsning, kortspel, besök i restaurangvagnen (en fem minuters promenad bor genom tåget) och lite sovande. Tittat ut genom fönstret har vi gjort också såklart. Det är ett vackert landskap man åker igenom, klargröna risfält med berg och sluttingar som tornar upp sig i bakgrunden.
Inatt stannar vi i Danang för att imorgon åka vidare till Hoi An som vi hört mycket gott om.
Och så har vi ett födelsedagsfirande att ta tag i. Vår kära norrlänning blir 23, så det ska firas!
Puss&kram från Prince Hotel, Danang, Vietnam
Vi tog oss fran Phu Qouc till Saigon dar vi fick sallskap fran norra Sverige. Oskar ar med oss i en manad ungefar, sa nu ar vi fyra stycken i sallskapet igen.
I Saigon roade vi oss med att ga pa sky bar, krypa i tunnlar, ga pa marknad och ata nudelsoppa. Darifran tog vi oss till kustsamhallet Mui Ne. Hade lite skont strandhang och at god sea food. Vi hyrde moppar – saklart! – och korde till sanddynorna en bit inat landet. SA haftigt. Gasade runt pa fyrhjulingar vid de vita sanddynorna och hoppade oss sandiga vid de roda. Det fanns ingenstans vi inte hande sand nar vi akte hemat. Vi gar fortfarande och skrapar sand ur haret. Men vi var nojda for det, det var daremt inte Davids kamera… Massa sand och elektronik hor ju inte riktigt ihop.
Hit till Nha Trang kom vi tidigt i torsdags morse efter en sleeping bus. Vi borjar bli ratt bra pa det dar med buss vid det har laget. har har vi traffat pa annu fler bekanta ansikten. Johanna, Stella och Sofie gjorde sa att jag fick lite tjejhang. Minst sagt valbehovligt.
Killarna haller pa med dykcert alla tre. David och Oskar gor sitt Open Water och Buster passar pa att ta sitt Advanced. Det sags att du inte kan fa ett billigare certifikat nagon annanstans i varlden an har i Vietnam.
Idag kramade vi tjejerna hejda och jag har haft en skoooooon eftermiddag pa stranden. Det ar en san dag idag, en skon dag. Nar iPodens shuffle bara spelar bra latar efter varandra, solen ar lagom varm och vattnet lagom svalkande (lagom ar ett bra ord). Aven om det blast en del, sa jag tumlade runt i vagorna ett tag innan jag kom upp igen. Men vad gor det om hundra ar?
Nu far det vara nock, internetcafe ar inte sa intressant. Dags att leta upp the boys och ga och ata. Det kurrar och kurrar och kurrar i magen.
Tagit oss från Sihanoukville i Kambodja till Phu Quoc i Vietnam och ska strax ta oss vidare mot Saigon
I lördags tittade världens bästa David helt plötsligt fram bakom en vägg på vårt guesthouse på ön Pangkor. Jag som legat sjuk två dagar blev frisk på en gång. Buster har haft ett bra pokerface så jag blev minst sagt överraskad.
Nu är vi tillbaka i KL, har en dag innan vi flyger till Kambodja tidigt imorgonbitti. Igår kväll såg vi ytterligare en biofilm. Fjärde på den här resan, mer bio än vad jag går på hemma! Kan ha att göra med biljettpriset här som är ungefär en fjärdedel av vad vi betalar hemma. Och då hamnar man på Malaysias största IMAX-bio. Sverige – Malaysia, 0-1. Men popcornen är ändå godast hemma, så 1-1.
Utbudet av filmer som visas är dock inte det bästa. Igår var det vampyractionfilmen Underworld part III som lockade mest, och det säger en del.. Meeeen, ska man se en sån film med genmanipulerade monster som sliter varandra i styckeb kan man lika gärna göra det på bio.
Idag är det chinese new year så vi förväntar oss kaos på stan. Förhoppningsvis hittar vi någonstans där man kan följa firande på riktigt, annars får vi väl fly in i ett av de oräkneliga shoppingmallsen…
